Handlingsutrymme Àr en möjlighet för en arbetare att sjÀlv styra sina beslut, inom verksamhetens givna ramar. Handlingsutrymme kan delas in i tvÄ delar, objektivt och subjektivt handlingsutrymme. Det objektiva handlingsutrymmet Àr det handlingsutrymme som tilldelats av verksamheten, och finns inom dess riktlinjer och ramar, medan subjektivt handlingsutrymme Àr det som den anstÀllde tror sig ha. Forskningen kring handlingsutrymme har i dagslÀget vissa kunskapsluckor, och vÄr studie syftar till att fÄ klarhet i vilka faktorer som ökar och begrÀnsar handlingsutrymmet en anstÀlld har vid sin arbetsplats.För att besvara vÄr problemformulering har vi genomfört fem intervjuer med anstÀllda inom den sociala sektorn. VÄr teoretiska del bygger till stor del pÄ fakta frÄn böcker samt forskares studier och undersökningar.

Tidigare forskning gÀllande skolkuratorer har visat att deras roll pÄ skolan Àr oklar och att deras arbete Àr relativt oreglerat. Den tidigare forskningen som gjorts, sÀrskilt i Sverige, Àr begrÀnsad och det finns mycket att utforska pÄ omrÄdet. Skolkuratorns handlingsutrymme Àr en aspekt av omrÄdet som Àr relativt outforskat. Syftet med studien Àr att undersöka skolkuratorns upplevelse och tolkning av sitt handlingsutrymme i sitt yrkesutövande. Studien har en kvalitativ inriktning.

Syftet med studien Àr att undersöka hur lÀrare pÄ lÄg- och mellanstadiet i grundskolan ser pÄ faktorer som pÄverkar deras handlingsutrymme vid störande beteende i klassrummet och vÄld mellan elever. Finns det skillnader i hur lÀrare och rektorer uppfattar lÀrarnas handlingsutrymme? Kan skolans eventuella skolkod pÄverka hur lÀrarna handlar? Har de befogenheter och disciplinÀra ÄtgÀrder som har tillkommit i den nya skollagen nÄgon inverkan pÄ lÀrarnas handlingsutrymme? För att undersöka lÀrarnas resonemang anvÀndes halvstrukturerad intervju. Analysverktyget hermeneutik tillÀmpades för att analysera den transkriberade texten för att finna svar pÄ denna studies syfte och frÄgestÀllning. LÀrarens handlingsutrymme visade sig pÄverkas av olika faktorer inom skolans vÀrld som skolkod, ramfaktorer och skollag.

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur anstÀllda i offentlig sektor och chefer i privat sektor uppfattar sitt handlingsutrymme. Jag vill Àven undersöka om det fanns skillnader respektive likheter i verksamheterna. Och om det finns skillnader i handlingsutrymmet mellan anstÀllda och cheferna. För att ta reda pÄ detta anvÀnder jag mig av fem stycken semi-strukturerade intervjuer. Michael Lipskys teori: Street-level bureaucracy eller som den heter pÄ svenska: TjÀnsteman anvÀnds eftersom den berör handlingsutrymme och Àr en omdebatterad teori.

Syftet med fo?religgande underso?kning a?r att studera hur en viss grupp flickor pa? gymnasiet upplever fo?ra?ldrarnas sto?ttning i sin skolga?ng. Studien a?mnar a?ven studera en eventuell a?tskillnad i hur sto?ttningen kan tas i uttryck beroende pa? fo?ra?ldrarnas utbildningsniva?. Begreppet sto?ttning har i studien operationaliserats med utga?ngspunkt i motivations- och fo?rva?ntansteorier och med hja?lp av Bourdieus teori kring kapital a?mnar studien att fo?rklara den reproducerande kraft som utbildningskapitalet hos fo?ra?ldrarna bidrar till.

I Sverige bera?knas 17 % av befolkningen ha en ho?rselnedsa?ttning, vilket inneba?r att det a?r den vanligaste sensoriska funktionsnedsa?ttningen. Idag finns det en ma?ngd studier som visar att ho?rselnedsa?ttning a?r relaterat till sa?mre psykisk ha?lsa. Acceptans av sin ho?rselnedsa?ttning har visat sig vara positivt fo?r ho?rselnedsatta och samvarierar med hja?lpso?kande.

I Sverige bera?knas 17 % av befolkningen ha en ho?rselnedsa?ttning, vilket inneba?r att det a?r den vanligaste sensoriska funktionsnedsa?ttningen. Idag finns det en ma?ngd studier som visar att ho?rselnedsa?ttning a?r relaterat till sa?mre psykisk ha?lsa. Acceptans av sin ho?rselnedsa?ttning har visat sig vara positivt fo?r ho?rselnedsatta och samvarierar med hja?lpso?kande.

Bakgrunden till uppsatsen grundas i ett allmÀnintresse i hur organisationer som dagligen pÄverkar den enskilde medborgaren förÀndras. Efterhand blev vi mer intresserade av hur förÀndringen pÄverkat de som arbetar inom organisationen och hur deras möjlighet att pÄverka sin vardag har förÀndrats. Syftet med uppsatsen har varit att undersöka och diskutera hur mellanchefer pÄ FörsÀkringskassans handlingsutrymme har pÄverkats under och efter en organisationsförÀndring. Vi har, utöver att titta generellt pÄ handlingsutrymme, Àven fokuserat pÄ hur kommunikation och delaktighet upplevdes under samma period. Metoden som anvÀndes var av kvalitativ/konstruktionistisk karaktÀr, eftersom vÄr tanke med studien byggde pÄ att förstÄ relationen mellan relativt komplexa, mÄngfacetterade och subjektiva begrepp.

Studien a?r en underso?kning om hur personal beskriver musikverksamheten i den omsorgsgren som erbjuder sysselsa?ttning fo?r personer med grav till lindrig intel- lektuell funktionsnedsa?ttning. Studien so?ker ocksa? svar pa? vilka reflektioner per- sonalen har kring musikverksamhet. Uppsatsens problemomra?de uppsta?r i ska?r- ningspunkten mellan det praktiska, vardagliga arbetet med musikanva?ndning i mo?tet med personer med intellektuell funktionsnedsa?ttning och uppsatsens pro- blemomra?de utifra?n det musikterapeutiska a?mnesomra?dets teori och tilla?mpning.Studien har den kvalitativa forskningsintervjun som metod.

Syftet med denna studie var att granska handlÀggarens handlingsutrymme vid genomförandet av en BBIC (barns behov i centrum) utredning. För att utröna hur stort handlingsutrymme handlÀggaren har i arbetet med de olika delarna av BBIC genomfördes en kvalitativ innehÄllsanalys av BBIC-triangeln. Tre teoretiska perspektiv anvÀndes för att analysera reultatet; symbolisk interaktionism, social konstruktivism och teorier om byrÄkrati. InnehÄllsanalysen resulterade i tre teman som symboliserar tre olika grader av handlingsutrymme som vi fann vid analysen av BBIC-triangeln. Det första temat var "Faktorer som kan komma att skapa missförhÄllanden".

Medarbetarnas kunskap och kompetens a?r fo?retagens viktigaste resurs fo?r att ha?lla sig konkurrenskraftiga. Det a?r da?rfo?r av sto?rsta vikt att denna resurs bevaras och utvecklas inom organisationen genom kunskapso?verfo?ring mellan ansta?llda. Fo?retags ledningsgrupper besta?r av individer som anses ha ho?g kunskap och kompetens och som tillsammans ansvarar fo?r hela verksamheten.

Studien har en kvalitativ ansats och dess syfte Àr att studera studenters upplevda sexuella handlingsutrymme vid VÀxjö universitets Campus, med utgÄngspunkt i ett socialkonstruktionistiskt perspektiv. Kvalitativa intervjuer med sju studenter vid VÀxjö universitet, som Àr boende pÄ universitets CampusomrÄde ligger till grund för en förstÄelse av det sexuella handlingsutrymmet. VÄra forskningsfrÄgor kretsar kring huruvida det finns ett sexuellt handlingsutrymme specifikt för Campus och vilka möjligheter respektive hinder som inryms. Med hjÀlp av socialkonstruktionistiskt orienterade teorier vill vi försöka nÄ en förstÄelse. Begrepp som normer, makt, maktstrukturer, heteronormativitet, genusordningen, det romantiska kÀrlekskomplexet, handlingsteori, den plastiska sexualiteten och demokratiseringen av privatlivet behandlas i uppsatsen.

Abstract: Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur socialsekreterare som arbetar med ekonomiskt bistÄnd upplever det individuella handlingsutrymme som ramlagen SoL ger. Studien baseras pÄ fem kvalitativa intervjuer med socialsekreterare som arbetar i vÀstra SkÄne. Resultatet visar att informanterna upplever ett stort handlingsutrymme i möjligheten att pÄverka sitt arbetssÀtt, sina arbetsuppgifter samt i möjligheten att prioritera sin tid samt Àven i hur man vÀljer att bemöta klienten. Möjligheten att stÀlla krav pÄ klienten och bestÀmma storleken pÄ dessa krav Àr en maktfaktor som informanterna visar en medvetenhet om inom sitt handlingsutrymme. Handlingsutrymmet vid individuella bedömningar upplevs som tÀmligen stort men vikten av att motivera och förankra beslut betonas.

Syftet med denna studie Àr dels att utifrÄn mellanchefernas beskrivningar förstÄ vilket handlingsutrymme mellanchefer inom Àldre- och handikappomsorgen har i sitt arbete och dels att beskriva hur de uppfattar sitt handlingsutrymme. Under de sista 30 Ären har den kommunala Àldre- och handikappomsorgen genomgÄtt stora förÀndringar. Ansvaret för verkstÀllandet av insatserna har delegerats till mellanchefer som nu driver fristÄende, resultatstyrda enheter. Nya managementidéer frÄn USA och Storbritannien började under 90-talet slÄ igenom i Sverige och tanken var att mellancheferna skulle föra ett sjÀlvstÀndigt ledarskap och att de skulle ha tillgÄng till de resurser som behövdes för att driva verksamheterna effektivt. Resultatet i denna studie pekar pÄ att mellancheferna uppfattar att de har ett stort handlingsutrymme, Ätminstone i att bestÀmma över sin egen tid och hur politikernas och handlÀggarnas beslut ska verkstÀllas.

Denna studie inriktar sig pĂ„ bevarande av Ă„kermarksareal utifrĂ„n ett hĂ„llbart resurshanteringsperspektiv. Syftet Ă€r att analysera förutsĂ€ttningarna för Ă„kermarkens bevarande genom en kartlĂ€ggning av faktiskt och önskvĂ€rt handlingsutrymme pĂ„ regional nivĂ„ i Sverige. Studien utgĂ„r ifrĂ„n ett induktivt förhĂ„llningssĂ€tt men har fĂ€ste i vetenskaplig litteratur om lagar/reglers efterlevnad och implementeringsbarriĂ€rer. Det empiriska materialet bygger pĂ„ en metodikkombination. Intervjuer har utförts vid Östergötlands lĂ€nsstyrelse för att kartlĂ€gga det praktiska, upplevda samt önskvĂ€rda handlingsutrymme för Ă„kermarkens bevarande.  En textanalys av lagar, mĂ„l -och policydokument har kompletterat intervjuanalysen genom att synliggöra den regionala nivĂ„ns formella handlingsutrymme i frĂ„gan.